Ellas 4-årskontroll

Idag var jag med båda kidsen på BVC! Först hade Ella 4-årskontroll och sedan var det Wilhelm som skulle vägas och mätas.

Ella klarade alla uppdrag fint. Synen och hörseln var tipptopp. Sköterskan var lite orolig ett tag för Ella tog inga bollar när hon hörde ljuden i lurarna (man skulle ta små bollar från en burk och stoppa i en tom burk när ljud hördes i lurarna). Jag förstod hela tiden att hon visst hörde... Sköterskan bara "Upplever ni att hon hör? Tror du att hon förstår?" Det var som att hon inte vågade riktigt, hon ville ha klartecken från sköterskan innan hon plockade en boll. "Hör du något, Ella?" Då nickade Ella, haha. "Då får du ta en boll!" Hon fick hålla i en liten dosa med knapp istället och trycka, då gick det mycket bättre. Söta söta unge!

Synen var som sagt också bra. (Frågan är hur länge till, haha, förutsätter att hon kommer få dålig syn med tanke på hur det ser ut på både min och Stewens sida...) Sköterskan var impad över att hon kunde bokstäverna, haha! Kul att leka pirat med ögonlappen. Ella fick rita också ("Tycker du om att rita?" "Jättemycket!"), och skriva sitt namn. Trä pärlor på en tråd, gå balansgång och säkert något mer...

16 kg och 96,6 cm lång.

Efter lite lek i väntrummet traskade vi hemåt. Stannade i lekparken ett tag och åt sent mellis. Gungade och åkte rutschkana. En sväng på Ica innan vi gick in till oss. (Varför är det alltid som roligast precis när det är dags att gå hem?)



Cool i jeansjacka. Jag vill också ha en!

Sommarfest, en riktig pärs

Jag har inte skrivit det här på bloggen men nu säger jag det: vi ska flytta! Snart är vi inte umeåbor längre och det känns både bra och tråkigt. Kommer sakna Umeå så sjukt mycket. Men man får ju komma och hälsa på! Ska bli skönt att komma närmare släkt/familj/vänner (och kunna ha barnvakt någon gång)... Det är verkligen dubbla känslor. Helst skulle jag vilja att alla jag kände flyttade till Umeå men det funkar ju inte riktigt så.

Idag var det sommarfest på Ellas förskola och hon hade sin sista dag på schema i torsdags. Alltså, behöver jag säga hur sorgligt jag tycker att detta är? Tror ni att jag bröt ihop något idag? Ganska många gånger! Jag är ju verkligen en känslomänniska och som en öppen bok... Sedan blir man ju ännu mer blödig med åren och speciellt sedan man blev förälder. Jag har gråtit så himla mycket i denna dag! Ellas gulliga pedagoger... När en av dom kom fram till oss och bara "kram på er", då brast det för mig. Och när Ella delade ut presentpåsarna som vi pysslat ihop och man såg hur rörda de blev och kramade Ella och sa "bästa bästa Ella, jag tror inte att jag ska släppa dig". Nä usch, så otroligt sorgligt! Och Ellas fröknar grät också.. Jag började tänka så mycket på allt Ella varit med om på förskolan, hur det var när hon skolades in, (så liten hon var!) vilka framsteg hon gjort, vilka fina kompisar hon fått... Jag sörjer att hon aldrig mer kommer gå in på sitt "hemvist" och leka med sina kompisar där. Ha morgonmöte, äta frukt och klä på sig och gå på utflykt. Jag kommer aldrig mer få hämta henne från Nyfikenheten och höra om hur hennes dag har varit. :'(

Fy alltså, vilken dag det varit! Jag hade så nära till tårarna hela tiden och grät så många gånger. Två timmar (kl 14-16) med så himla mycket känslor. Stackars Ella hon blev ju lite ledsen för att jag var ledsen men jag tror inte att hon förstår allt riktigt. Det blev iallafall korv och bulle och lite "öppet hus". Ella ritade mycket och vi gick runt i huset och kollade. Barnen fick ta med sin en glasburk hemifrån så vid en "station" fick man rita och pyssla med burken och sedan ställa i ett fönster som en utställning.

Jag tycker om att börja om på nytt samtidigt som jag avskyr när saker tar slut. Vi sa iallafall "vi ses" till varandra och lovade att komma och hälsa på. Det kändes fint. ♥

Vi har ju inte flyttat än heller och kommer garanterat att säga hej igen för vi passerar förskolan ganska ofta då den är så nära.

Jag vet ju att den här dagen hade kommit någon gång ändå, oavsett flytt eller ej. Hon kommer inte gå på förskolan för evigt. Men jag kan inte hjälpa att jag tycker att det är sjukt sorgligt. Det jobbigaste på länge!
 
 
 
Ella på väg hem från förskolan 15 juni 2015. Nästan prick två år sedan! Då var det inte heller så mycket värme...

Hemgården och veganparty

Imorse när Wille skulle sova sin förmiddagslur tog jag en prommis med honom i vagnen. Gick förbi jobbet och bestämde mig för att titta in. Hann säga hej till personal på alla tre våningar och hälsa på hos ett par tanter där jag jobbade när jag slutade. Himla kul! De blev så glada. Det var två tanter som sa att de hade tänkt på mig idag. Ibland tror jag på tankeöverföring! Sådana där grejer händer titt som tätt tycker jag. Som när jag tänkte på Sofie när jag var ute och gick och bläddrade i telefonboken och så ringde hon!


Idag hade Djurens Rätt grillning i Broparken, kul! De delade ut gratis mat. Oumph med tillbehör i tortillabröd. Jättegott (tyckte även Stewen). Sedan fick man vegansk glass också. Jag köpte två pins och fick en massa gratisbroschyrer och recept. Kaffedryck och soygurtpaket. Vi träffade en förskolekompis med mamma där. Jättekul! Surrade med dom och lekte lite, Ella var så himla nöjd. 

Stewen kallade detta lilla event för veganparty, haha, jag tyckte det lät så kul när han sa det. "Nu går vi på veganparty".

Ella idag. Coolaste kepsen från moster Åsa!
Wille i vagnen ikväll. Det var ingen värme idag... Vantar på igen!